Om silver och ädelstenar

"Från smycken till kretskort
Med egenskaper som stark, tänjbar och tålig mot temperaturförändringar är ädelmetallen silver mycket viktig i samhället. Globalt sett går drygt hälften av allt silver som produceras till el- och elektronikindustrierna, men även smyckesindustrin är en betydande slutanvändare. Silver är den metall som leder värme och elektricitet allra bäst och den används bland annat i elkontakter, högkapacitetsbatterier och kretskort i elektronik som mobiltelefoner och datorer. Metallen används även i solceller, på flygplan och rymdsatelliter samt vid plätering av andra material. Förr användes silver vid framkallning av fotografier men i takt med att allt mer fotografering sker digitalt har just det användningsområdet för silver minskat avsevärt."   
Boliden

Finhalt silver
Silverhalten mäts i 1000-delar. För att få kallas äkta silver krävs en silverhalt på lägst 800/1000, dvs 80 %, finsilver. Ju mer rent silver ett material innehåller, desto mjukare blir det. Silver blandas oftast med koppar för att skapa en hårdare legering (blandning).

• Silver 830 (verksilver) används inom industrin och till bl.a. matbestick i silver. Eftersom det är mer utblandat med koppar eller kadmium blir det en hårdare legering, men samtidigt oxiderar silvret lättare
• Silver 925 även kallat Sterlingsilver innehåller 92,5 % rent silver och 7,5 % koppar, är den legering som oftast används vid smyckestillverkning.
• Finsilver 999 Rent silver, betecknas 999. Det oxiderar inte eftersom det inte innehåller koppar, är ganska mjukt och används mest till detaljer som kräver större formbarhet, t ex sarger runt ädelstenar i ett smycke.
• Argentium silver 935 är en relativt ny silverlegering som består av 93,5 % rent silver, 6,5 % koppar och germanium. En något högre silverhalt i kombination med germanium gör att silvret inte oxiderar, det blir hårdare, får en vitare nyans och högre briljans än silver 925. Geranium lägger sig vid uppvärmning som en skyddande hinna på ytan och gör därför att smycket blir hypoallergent. Argentium silver tillverkas alltid av återvunnet silver. Argentium silver stämplas 935 och kan ha tillägg av en enhörning.

Silverplätering eller försilvring innebär att t ex ett smycke som tillverkas i en oädel metall får ett tunt lager av silver på ytan. Silvret kan vara påfört på mekanisk väg (plätering) eller genom elektrolys. Lagret av silver nöts bort med tiden.

Nysilver är en silverfärgad legering av oädla metaller, bland annat koppar, zink och nickel. Det har alltså inget med äkta silver att göra. Nysilver kan vara pläterat med äkta silver.
På grund av att nysilver kan ha höga halter av nickel under pläteringen är det inte lämpligt för smycken.

Tibetsilver eller Antiksilver är en koppar/tenn legering med inget eller mycket liten del äkta silver. Den ser ut ofta ut som gammalt silver "antiksilver". 

Ansvarsstämplar

• Namnstämpel är tillverkarens unika kombination av 2-4 versaler i en rektangulär sköld. Svenska namnstämplar måste vara registrerade för att få användas. SWEDAC godkänner kombinationen och sköter namnstämpelregistret. Vår namnstämpel är FINA.
• Ortsmärke anger tillverkningsort. Stämpling med ortsmärke är frivillig. Jönköping har har ett stort J i en cirkel.
• Finhaltsstämpel anger mängden ädelmetall i ett smycke, ibland med ett tillägg. Tillverkaren ansvarar för att föremålet innehåller den finhalt som stämpeln anger. SWEDAC har möjlighet att göra stickprovskontroller på stämplade föremål.
• Årsbeteckning anger vilket år ett smycke är tillverkat. Den består av en bokstav och 1-2 siffror. Y11 står för 2021. 

Skötsel 
Smycken i äkta silver tål att användas. Var inte rädd för repor, de bildar med tiden en vacker patinerad yta. Silver som inte används kommer att missfärgas, oxidera, på grund av svavel som förekommer i luften, på huden, i tyger, plaster, cigarettrök, fossila bränslen, gummisnoddar osv. En del människor utsöndrar svavel på huden bl. a. beroende på mediciner. Även hög luftfuktighet och höga temperaturer påskyndar missfärgningen. Förvara inte dina silversmycken i badrummet (förutom pärlor, som behöver fukt).

Missfärgningen ligger som en tunn hinna på ytan, men kan även gå ner i porer och sprickor i silvret. Till att börja med ser ytan gulaktig ut, för att sedan blåna och övergå i svart ju mer den oxiderar. 
Ibland oxiderar man ett smycke medvetet för att framhäva text, detaljer eller skapa kontraster.

Enklast är att rengöra silvret redan när det är gulaktigt, med en putsduk som finns att köpa i smyckesbutiker. Har processen gått längre krävs mer arbete och starkare rengöringsmedel. Silverputs fungerar bra, särskilt om smycket har infattade pärlor eller ädelstenar eftersom man då har större möjlighet att undvika att komma åt dem med medlet. 

Ett annat sätt att rengöra silver, särskilt när man har lite större mängd som ska rengöras, är att använda nedanstående metod. Observera Vi kan inte rekommendera metoden för smycken som består av något annat material utöver silver eftersom det är osäkert om smycken med pärlor och ädelstenar tål denna behandling.

• Lägg en stor bit aluminiumfolie i en plast- eller glasskål. Lägg i silvret, som måste ha direktkontakt med aluminiumfolien.
• Strö cirka 1 dl bikarbonat över silvret i skålen.
• Koka upp vatten tillsammans med lite salt. Vattnet ska räcka för att täcka silvret i skålen. Häll det varma vattnet i skålen.
• Vänta 3-5 minuter. Silversulfiden, som är orsaken till missfärgningen, flyttar sig nu från silvret till aluminiumfolien och silvret blir rent. 
• Skölj noggrant med vanligt vatten. Torka torrt.
• Putsa silvret lätt med en putsduk (som du köper i smyckesbutik) efter behandlingen för ökad glans, men även för att putsduken lämnar ett tunt skyddande skikt på ytan.

VAD ÄR EN LABBODLAD DIAMANT?

Lab Grown Diamonds, d v s laboratorieskapade diamanter, har samma fysiska, kemiska och optiska egenskaper som en naturlig diamant. De gnistrande laboratorieskapade diamanterna har samma lyster och är lika oförstörbara som naturliga diamanter. Så även om dessa diamanter odlas av forskare istället för den naturliga processen, är Lab Grown-diamanter lika äkta som naturliga diamanter. Laboratorieskapade diamanter skapas av mikroskopiska kolfrön från befintliga diamanter. Med avancerad teknologi tillverkas dessa Lab Grown-diamanter under extremt tryck och värme, eller med hjälp av en speciell deponeringsprocess, mer känd som CVD. Denna metod liknar den process som sker vid bildandet av naturliga diamanter.

(Text hämtad från leverantören Ravstedhus) 

Det är väldigt stor skillnad mellan labbodlade diamanter och diamantimitationer som tex Cubic Zirkonia. Imitationerna har inte samma kemiska uppbyggnad som en diamant och de har heller inte samma hållbarhet eller lyster. Diamantimitationer kan oftast särskiljas från naturliga eller labbodlade diamanter med blotta ögat.

Är labbodlade diamanter mer miljövänligt?

En labbodlad diamant består av exakt samma byggstenar som en naturlig diamant men med mindre klimatpåverkan. Eftersom en labbodlad diamant framställs i labboratorium förorsakar processen inte samma föroreningar som är förenade med en diamandbrytning. Fördelen är att odlade diamanter är att framställningen kräver mindre av jordens resurser jämfört med processen som naturliga diamanter kräver. Oftast är tillverkningen gjord med hållbarhet i åtanke då fabrikerna fokuserat på energisnåla produktioner. Att välja en labbodlad diamant är ett miljövänligt alternativ och dessutom sparar man på jordens naturresurser samt att arbetet inte är lika farligt, smutsigt och tungt.